Flickkropp i puberteten
”När ska man bli orolig om menstruationen ännu inte börjat?”
Åldern för menstruationsstart är högst individuell: hos vissa inleds menstruationen i 9–10-årsåldern medan andra får sin första menstruation först när de fyllt 16. Man börjar lätt jämföra sig med sina jämnåriga, och det kan både kännas jobbigt att vara den som inte fått det, samtidigt som det kan vara jobbigt att vara bland de första. Alla med en livmoder får mens i något skede och när den börjar spelar ingen roll. Ofta vet man heller inte om de andra fått eller inte, och du har heller ingen skyldighet att berätta det för någon om du inte vill.
Menstruationen kan börja när som helst och var som helst. De första mensgångerna är sällan regelbundna, vilket innebär att man till en början inte kan veta hur länge mensen ska pågå, eller när den ska komma nästa gång. Mängden blödning är individuell och varierande, så vissa blöder mer än andra. Mensen riklighet varierar också under de dagarna man har mens. Lyckligtvis finns det mensskydd att köpa i alla butiker. Det kan löna sig att bära med sig bindor eller tamponger i ryggsäcken om mensen skulle börja plötsligt för dig, eller för en kompis som kan behöva låna mensskydd. När mensen blir regelbunden kan man lära sig både när den kan tänkas komma samt hur mycket man brukar blöda och hur ofta man bör byta mensskydd.
En del får mensvärkar i samband med eller precis före menstruationen. Detta kan kännas som magont eller ryggvärk. Smärtan kan ofta lindras med värme, motion och receptfria värktabletter från apoteket. Om smärtan är outhärdlig lönar det sig att tala med en hälsovårdare eller läkare.
När menstruationen blir regelbunden varar den i de flesta fall mellan 3−7 dagar. Det lönar sig att skriva ner i sin kalender, eller i en app, när menstruationen börjar och slutar så att man lättare kan hålla reda på den ungefärliga tidpunkten för nästa menstruation. Denna brukar nämligen börja ca 28 dagar från den föregående menstruationens startdatum.
Menstruationen är ett tecken på att man nått fertil ålder och har möjlighet att bli gravid. Detta innebär inte att man borde börja ha samlag eller är emotionellt mogen för det, men om man har samlag så behöver man använda preventivmedel om man inte vill bli gravid.
Det finns olika sorters mensskydd att välja på.
- Binda är ett mensskydd som läggs innanför trosan. Det finns olika sorters bindor, men det som skiljer dem är hur mycket blod de kan absorbera och hur långa eller korta de är. På paketet finns det ofta en bild som visar hur lång bindan är, hur mycket blod den kan suga in och ifall den har vingar (sådana som viks ner över troskanten för att hålla bindan på plats) eller inte. Dagar när man blöder mycket kan man använda bindor som är långa och har flera droppar. Bindor finns även i olika längd, långa bindor kan vara speciellt bra på natten.
- Tampong är ett mensskydd som förs in i slidan. Tamponger finns av olika storlek, vissa suger åt sig mer än andra och skall anpassas enligt hur mycket mens man får. Kommer det bara lite eller nästan inte alls, kan en tampong torka ut slemhinnorna och göra ont att dra ut, då är det bättre med binda. Tampong bör man byta regelbundet och inte ha i kroppen allt för länge. Den kan inte försvinna in i kroppen och dras ut genom att dra i snöret som sitter fast i tampongen. Det finns tamponger med en insättare och sådana som man behöver föra in själv med fingret. Att använda tampong kan kräva lite övning. Med tampong kan man simma även om man har mens
- Menskopp är ett mensskydd som är gjort av silikon och som . Den behöver steriliseras, alltså kokas i vatten, innan och efter mens (i början och slutet av veckan) så att alla bakterier dör. Menskoppen kan man använda oberoende hur mycket blod som kommer och man kan även simma med den. Blodet som samlas in i menskoppen häller man i toaletten under dagens gång och ska gärna sköljas med kallt vatten innan den sätts in igen. Samma menskopp kan användas i många år. Att använda menskopp kan kräva lite övning till en början. Du hittar mer info om menskoppar genom att söka på deras hemsidor.
”Brösten har inte börjat växa på någon annan, och dessutom är mitt ena bröst större än det andra!”
Puberteten hos flickor inleds tidigare än hos pojkar, i genomsnitt i tioårsåldern, då bröstkörtlarna börjar utvecklas. I vilken ålder puberteten inleds är mycket individuellt. Hos vissa flickor börjar bröstkörtlarna utvecklas redan innan de fyllt nio medan andras börjar utvecklas först i 13-årsåldern. De två brösten kan i vissa fall utvecklas olika fort och bli olika stora, vilket kan kännas pinsamt och förvirrande, men detta är helt normalt.
Man kan också oroa sig över storleken på sina bröst. Det kan kännas jobbigt att vara den första flickan som utvecklar bröst, eller den sista hos vilken de ännu inte vuxit. I detta skede är det vanligt att man jämför sig med andra och känner sig obekväm över skillnaderna. De egna formerna kan vara ett känsligt ämne som ger upphov till skam även om det inte finns något att skämmas för.
”Jag hade alltid varit mycket kort men blev plötsligt längre än många av kompisarna.”
Könsbehåring, fetare hud, ökad längdtillväxt och ökning av muskelmassa och fettvävnad hör till puberteten. Hos flickor inleds tillväxtspurten i genomsnitt i 12-årsåldern, och längden ökar i vissa fall med 8–10 cm per år när den är som snabbast. Innan man börjar växa snabbt på längden växer huvudet, händerna och fötterna. Kroppen får också rundare och kvinnligare former när mängden fettvävnad ökar. Utvecklingen av fettvävnad i nedre delen av kroppen kan leda till onödig oro över att man håller på att bli tjock. Att humöret förändras och att man kan känna sig argare eller lättirriterad är vanligt.
I 15-årsåldern har många flickor i fysisk mening förvandlats från barn till kvinnor. Den mentala utvecklingen fortsätter däremot i flera år till.
...
Har du en fråga om puberteten? Kanske du funderar något över snoppstorlek, mens eller könsbehåring? I denna diskussionstråd kan du prata anonymt med andra, men direkta frågor besvaras också av jourhavare på Barn- och ungdomstelefonen.